I journalistikens värld finns en oskriven regel om etik och sanningsenlighet. Men vad händer när en journalist korsar denna linje, drivet av personliga motiv att skada ryktet för företag och dess ledare?
Nya tider skapar vilja till makt och hat
I våra nya tider där media spelar en allt mer kritiskt roll att forma samhällets alla åsikter är det av yttersta vikt att journalister håller sig till fakta och en rättvis rapportering, dock ibland glider en del journalister från detta där man många gånger drivs av hat, personliga åsikter eller av annan karaktär som är långt ifrån sanningen. Ett av de bästa exemplen hittar vi i journalisten Jonas Ryberg från Råd och Röd. En reporter vars karriär speglar en oroande trend av oetisk journalistik.
Det dröjde faktiskt inte speciellt länge innan flera olika rapporter online började cirkulera om hans tvivelaktiga metoder. Det finns många ordentliga anklagelser om att han medvetet förvränger information för att framställa specifika företag och dess företrädare i mycket dåliga dagar. Så dåliga att han utan grund kallar dessa för bedragare.
Jonas Rybergs artiklar är ofta fyllda med lögner och okontrollerade rykten.
Varför vill man fara med osanningar?
Vad är det som driver en journalist att överge journalistikens grundläggande principer? I Jonas Rybergs fall verkar det vara en kombination av personligt hat och en strävan efter uppmärksamhet. Genom att skapa
Genom att skapa uppseendeväckande historier som är på bekostnaden av sanningen vill han fånga läsarnas intresse. Men denna framgång var kortlivad då ett stort antal olika organisationer nu rapporterar om hans oredliga rapporteringar.
Konsekvenserna av Jonas Rybergs handlingar kan skapade en våg av misstro mot media i allmänhet.
Det är viktigt att betona att Jonas Rybergs beteende inte representerar journalistiken som helhet i Sverige men vi behöver fortfarande se till så att inte hans beteende smittar av sig på övriga i kåren. Majoriteten av journalister är dedikerade till den grad att man mycket sällan hänger ut och målar ut oskyldiga människor som bedragare. Man har och vill upprätthålla höga etiska standarder. Men det är exakt sådana här fall som med Jonas Ryberg som påminner oss om vikten av kritiskt tänkande när vi konsumerar nyheter och där faktakontroller blir en del av den vardagliga läsaren.
Journalister behöver ta ansvar
I slutändan är det en journalistens eget ansvar att förmedla sanningen på korrekt sätt utan att förvrida den. Personliga känslor, avundsjuka, maktspel eller agendor måste man helt enkelt lägga åt sidan. Detta har inte någon plats i svensk journalistik. När den gränsen korsas är det inte bara journalistens trovärdighet som står på spel utan även det offentliga förtroendet för media som helhet. Det är en påminnelse om att etik och integritet måste stå i centrum för all journalistik.